子宫复旧是什么意思
Hj?lp, min artikel har blivit f?reslagen f?r radering! Det kr?vs mycket jobb f?r att skapa en artikel. Nya redigerare som best?mmer sig f?r att vara dj?rva st?ter ibland ihop med raderingsprocessen f?r att den nya artikeln kanske inte passar ihop med Wikipedias policy och riktlinjer. Radering sker inte automatiskt. Det ?r en process, och att en artikel ?r anm?ld till radering betyder inte sj?lvklart att hela wikigemenskapen anser att den ska raderas. Ibland blir artikeln kvar i uppslagsverket. Vad som passar och inte kan ibland vara sv?rt att avg?ra. M?nga wikipedianer har f?tt se n?gon eller n?gra av sina skapade artiklar anm?lda till radering och/eller raderade.
Det ?r mycket vanligt att den som f?r sin artikel snabbraderad, m?rkt f?r snabbradering och/eller anm?ld p? "Sidor f?reslagna f?r radering" tar illa upp. G?r inte det! Det ?r inte personligt. Alla f?reslagna raderingar har inte st?d f?r radering och vissa raderingar ?r faktiskt felaktiga och b?r bem?tas. En del av artiklarna som anm?ls p? sidan f?r f?reslagna raderingar visar sig ha klart existensber?ttigande och f?r vara kvar. Om din artikel har blivit anm?ld till radering – ta det lugnt! Argumentera g?rna och ber?tta varf?r artikeln borde vara kvar. Fr?ga om du inte f?rst?r n?got eller inte vet hur du kan hj?lpa till. Om du ?r lugn och saklig l?r fler lyssna p? dig.
Snabbraderingar
[redigera | redigera wikitext]Sidor som uppenbart inte h?r hemma p? Wikipedia kan anm?las av vem som helst till snabbradering, och tas bort av en administrat?r. Varken administrat?rer eller andra kan sj?lva best?mma ?ver artiklar, och m?nniskor kan g?ra misstag. Ett av de vanligaste sk?len till att en artikel raderas ?r att det inte framg?r av artikeln varf?r ?mnet f?rtj?nar en plats i ett uppslagsverk.
?terst?lla en raderad artikel
[redigera | redigera wikitext]Om en artikel misst?nks ha blivit raderad p? felaktiga grunder kan du kontakta en administrat?r via anv?ndardiskussionssidan eller l?mna en beg?ran p? Wikipedia:Beg?ran om ?tg?rder s? kan en administrat?r ?terst?lla artikeln. En ?terst?llning i sig ?r inte en garanti f?r att den kommer beh?llas. N?r en artikel har blivit snabbraderad och n?gon d?refter har protesterat ?r det vanligt att den i st?llet hamnar p? Wikipedia:Sidor f?reslagna f?r radering.
Sidor f?reslagna f?r radering
[redigera | redigera wikitext]Snabbraderade artiklar d?r raderingen har blivit ifr?gasatt, och andra artiklar d?r det inte ?r sj?lvklart hur artikeln ska behandlas, kan f?resl?s f?r radering p? Wikipedia:Sidor f?reslagna f?r radering (SFFR). Artiklar som uppenbart inte platsar p? Wikipedia ska dock inte anm?las till SFFR.
SFFR inneb?r att anv?ndare diskuterar och tar st?llning till olika alternativ under flera dagars tid. Anm?laren f?rklarar varf?r artikeln verkar ol?mplig och andra anv?ndare kommer med sina synpunkter. N?r diskussionen har avstannat markeras den som avslutad, men artikeln raderas bara om anv?ndarna ?r n?gorlunda eniga om att artikeln ska raderas. Raderingen utf?rs d? av en administrat?r. Det kan ?ven beslutas att artikeln ska beh?llas eller infogas i en annan artikel.
Radering sker inte automatiskt
[redigera | redigera wikitext]Artiklar kan ?verleva raderingsprocessen av flera sk?l:
- Tillr?ckligt m?nga anv?ndare ?r ?verens om att artikeln ?r tillr?ckligt bra som den ?r.
- Artikeln f?rb?ttras s? mycket under raderingsdiskussionen att radering inte l?ngre ?r aktuellt.
- Anv?ndarna kommer inte ?verens, vilket g?r att artikeln beh?lls.
- Artikeln kan infogas i en annan artikel, d?r texten f?r ett b?ttre sammanhang.
D?remot avbryts inte raderingsdiskussionen av att n?gon tar bort SFFR-mallen p? sidan, den ska tas bort f?rst n?r diskussionen ?r klar.
En diskussion, inte en omr?stning
[redigera | redigera wikitext]Avsikten med SFFR ?r inte att det ska vara en omr?stning, ?ven om m?nga, ?ven vana Wikipedia-anv?ndare, tolkar det s?. Den egentliga avsikten ?r att de som skriver p? Wikipedia ska komma fram till om artikeln platsar p? Wikipedia. Wikipedia ?r inte en lagringsplats f?r vad som helst, utan syftet ?r att skapa ett allm?nt uppslagsverk. D?rf?r finns det policyer, som definierar vad Wikipedia ?r, och riktlinjer, som beskriver vad m?nga anv?ndare anser ?r ett bra s?tt att skapa ett uppslagsverk. L?nkar till relevanta riktlinjer anv?nds ofta i diskussionen som h?nvisning och f?r att man ska slippa upprepa vanliga argument.
Alla, ?ven nytillkomna eller oregistrerade anv?ndare, kan delta i diskussioner och kommentera, men bara bekr?ftade anv?ndare kan l?mna en r?st. Om en anv?ndare ?ngrar eller ?ndrar ?sikt under tiden som omr?stningen ?r ?ppen markerar den det genom att stryka ?ver den gamla ?sikten. D?refter kan den l?gga till en ny. Man ska allts? inte radera n?got.
Det har h?nt att n?gon f?rs?kt fuska genom att signera med olika namn eller redigera fr?n olika konton. Detta sl?r dock oftast tillbaka p? anv?ndaren. Redigeringar p? Wikipedia l?mnar sp?r som g?r det m?jligt f?r vem som helst att kontrollera en anv?ndares bidragshistorik. Dessutom finns det IP-kontrollanter som kan g?ra ytterligare kontroller vid misstanke. Missbruk kan i vissa fall beivras med blockering. F?rs?k till fusk och snedvridning av en diskussion kan ocks? medf?ra att andra anv?ndare tappar tilltro till anv?ndaren och blir mer angel?gna om att st?dja en annan ?sikt.
Ett vanligt argument fr?n orutinerade anv?ndare ?r att peka p? en annan artikel inom samma ?mne och s?ga: "Men om X f?r vara kvar, varf?r f?r inte Y vara kvar d??" Varje artikel ska bed?mas enskilt. Artiklar inom samma ?mne kan ha helt olika grundf?ruts?ttningar och h?lla olika standard ur ett encyklopediskt syns?tt. Wikipedia ?r i st?ndig utveckling och Wikipedias anv?ndare ?r inte en homogen grupp med statiska ?sikter, vilket ocks? medf?r att utfallet kan variera mellan artiklar och ?ver tid. Sedan ?r det av naturliga sk?l om?jligt f?r en enskild anv?ndare att vara aktiv i alla artikeldiskussioner eller lika insatt i alla ?mnen.
Hur en artikel kan r?ddas
[redigera | redigera wikitext]Wikipedias anv?ndare ?r oftast f?rst?ndiga m?nniskor, ?ven om det just i en diskussion l?tt kan uppfattas som motsatsen. Var artig och avhj?lp andras tvivel genom att f?rb?ttra artikeln utifr?n Wikipedias policyer och riktlinjer. L?s p? om Wikipedias riktlinjerna f?r att f? en k?nsla f?r vad artikeln kan beh?va. Det ?r m?jligt att artikeln kan verka intressant som den ?r men att den har encyklopediska brister. Det kan vara exempelvis att ?mnet inte f?rklaras tillr?ckligt grundl?ggande, att den inneh?ller ett slarvigt spr?k eller att den saknar verifierbara k?llor. Skriv ut det sj?lvklara s? att det framg?r ?ven f?r den som inte ?r bekant med ?mnet vad det handlar om. F?rs?k att tillf?ra information som p?visar att artikel?mnet ?r relevant i en encyklopedi som Wikipedia. Genom att anv?nda k?llh?nvisningar till trov?rdiga k?llor kan du styrka trov?rdigheten och ?ka chanserna till att artikeln kan beh?llas. T?nk p? att man inte kan anv?nda personer i sig som referenser i artiklarna, utan att det m?ste vara publicerade k?llor som ?r offentliga. Ju mer ok?nt ett ?mne ?r f?r allm?nheten, desto viktigare ?r det att artikeln p?visar att det existerar, inte minst om n?gon ifr?gas?tter det. N?mn vilka artikelf?rb?ttringar du har gjort i diskussionen eller i SFFR eftersom det inte ?r s?kert att alla andra har uppfattat det.
Andra anv?ndare kan ocks? arbeta med artikeln, till exempel genom att anpassa struktur och stil, tillf?ra n?got eller radera n?got som inte f?r f?rekomma. Det ?r en normal process p? Wikipedia. Det ska inte ses som riktad kritik mot artikeln eller artikelskaparen, utan som en del av f?rb?ttringsarbetet.
En del artiklar kommer att raderas ?nd?
[redigera | redigera wikitext]En del ?mnen anses inte l?mpliga f?r Wikipedia i nul?get. Exempelvis en independentfilm som inte har visats p? en filmfestival, en tidskrift som bara har getts ut i ett nummer, ett nystartat parti eller ett skivbolagsl?st ok?nt k?llarband ?r knappast relevant enligt relevanskriterierna. D? spelar artikelstandarden ingen roll. D?remot kan ?mnet eventuellt bli relevant i framtiden om f?ruts?ttningarna f?r?ndras. Wikipedia ?r inte till f?r att g?ra ok?nda f?reteelser eller personer k?nda.
Var f?rberedd p? radering och g? vidare vid radering
[redigera | redigera wikitext]?ven om du hoppas och tror att din artikel kommer att beh?llas b?r du alltid vara f?rberedd p? en eventuell radering. En artikel som man sj?lv har skapat kan k?nnas som ett eget verk, men samtidigt det g?r inte att ?ga artiklar p? Wikipedia och en eventuell radering ?r inte personlig.
Wikipedia bygger p? frivillighet och att man ?r dj?rv. F?rv?nta dig inte en personlig f?rvarning vid radering, inbjudan till diskussion eller att andra ska be om din ?sikt. Var aktiv, f?rs?k att h?lla koll p? vad som h?nder och fr?ga om du inte f?rst?r n?got. Som nyb?rjare ?r det l?tt att k?nna sig motarbetad av mer rutinerade, och att gl?mma att rutinerade faktiskt kan hj?lpa till teoretiskt och kanske ?ven praktiskt med artikeln.
Det ?r l?tt att en radering inger uppgivenhet eller frustration hos artikelskaparen, s?rskilt om den ?r of?rberedd p? det eller inte f?rst?r varf?r. Du kanske har lagt ner mycket tid och arbete p? artikeln och f?r stunden k?nner dig d?ligt behandlad. En radering ska inte tolkas som censur eller att Wikipedia tagit definitiv st?llning emot ?mnet. Om du inte vet varf?r en artikel raderats kan du alltid be en administrat?r v?nligt om raderingsmotiveringen.
Det du kan g?ra i f?rberedande syfte ?r att spara artikeln p? din egen dator eller i din sandl?da p? Wikipedia innan den raderas, bygg sedan vidare p? den i lugn och ro och publicera den p? nytt n?r ?mnet uppfyller relevans eller artikeln ?r mer genomarbetad. D? g?rs en ny bed?mning.
En del artiklar h?r dock inte hemma i ett uppslagsverk eller p? Wikipedia ?verhuvudtaget. Inneh?llet kan fortfarande vara intressant f?r allm?nheten och platsa n?gon annanstans. Ett lokalt slanguttryck platsar i Urban Dictionary, men inte i Wikipedia. Ett fotoalbum passar kanske p? Tripod, Flickr eller p? Wikimedia Commons. Ditt favoritrecept kan v?lkomnas i Kokboken p? Wikipedias systerprojekt Wikibooks men inte p? Wikipedia. Dina personliga ?sikter och vardagliga reflektioner kan l?mpa sig f?r en blogg, en vlogg eller ett diskussionsforum ist?llet.