1999年出生的属什么

Konstens historia

Artiklar som ?r del i serie: F?rhistorisk konst Antikens konst V?sterl?ndsk konsthistoria Modernism Samtidskonst Utomeuropeisk konst

百度 1月25日，他签署行政令，在美墨边境修建隔离墙。

Kategoriseringen av konstens historia brukar ta fasta p? f?r?ndringar som konsten genomg?tt i tiden, och en epok kallas s?lunda f?r l?ng om f? f?r?ndringar har ?gt rum och kort om utvecklingen varit snabb. De ansatser till konsthistoriska analyser som f?regick ren?ssansen begr?nsade sig ofta till konstn?rsbiografier, och det var egentligen f?rst i och med 1800-talet som historiska konstverk b?rjade betraktas som uttryck f?r hela epoker eller ?n mer ?vergripande str?mningar. Idag anv?nds fortfarande av denna traditionella uppdelning i olika epoker, medan forskare aktar sig noga f?r att l?sa in de grova generaliseringar som den ofta inneb?r.

Vanligen avses med "konstens historia" bildkonstens historia och ofta begr?nsas ?mnet till ett eurocentriskt perspektiv. ?ven till exempel kinesisk konst ing?r i ?mnet, och under senare tid, d? olika kulturer allt l?ttare kommer i kontakt med varandra, har det etnocentriska perspektivet f?tt ge plats ?t en mer inkluderande infallsvinkel.

N?r denna traditionella uppdelning anv?nds h?r ?r det f?r ?terge den terminologi som fortfarande anv?nds. Avsikten med uppl?gget ?r att, s? l?ngt som m?jligt, beskriva det som f?renar olika perioder, ismer och geografiska omr?den "h?gt upp" i artikelserien och det specifika f?r varje kategori "l?ngt ned" i artikelserien. Det som ?r specifikt f?r den assyriska konsten beskrivs s?lunda i artikeln assyrisk konst och s?dant som den assyriska konsten delar med andra epoker beskrivs i till exempel antikens konst.

Introduktion

Konst kan uppfattas som b?de abstraktioner av verkligheten och som uttryck f?r m?nniskans sj?lsliv. Det f?rsta antyder en abstraktion av n?got konkret och det andra en konkretisering av n?got abstrakt. Historien kan p? liknande vis beskrivas som en abstraktion av den verklighet som omger oss eller som en konkretisering av ett kontinuerligt fl?de. Att beskriva konstens historia inneb?r s?lunda ofr?nkomligen en rad st?llningstaganden, antaganden och f?renklingar.

Ett enskilt konstobjekt kan beskrivas utifr?n sina egna f?ruts?ttningar - som ett individuellt avtryck - eller som en representant f?r en epok, en folkgrupp eller allm?nm?nskliga storheter - det vill s?ga som en pusselbit i ett st?rre sammanhang. Oavsett infallsvinkel st?r konsten isolerad fr?n betraktaren antingen genom den tid som skiljer betraktaren fr?n konstn?rens eller genom de aspekter som g?r f?rlorade d? betraktaren l?ser in generella egenskaper i de individuella objekten.

F?rhistorisk tid

Huvudartikel: F?rhistorisk konst

Med f?rhistorisk konst avses konsten fram till historisk tid som brukar f?rknippas med introduktionen av n?gon form av skriftspr?k omkring 3 000-2 000 f.Kr. F? samh?llsbildningar fr?n denna period uppvisar den grad av stratifiering som g?r det meningsfullt att tala om konst i modern mening. Med andra ord studeras den f?rhistoriska konsten snarare av arkeologer ?n av konstvetare. Det ?r dessutom bra att h?lla i huvudet att konst som starkt p?minner om f?rhistorisk konst fortfarande skapas av kulturer p? alla kontinenter.

Sten?ldern

M?nniskoarter har tillverkat f?rem?l som p? n?got s?tt utg?r abstraktioner av den omgivande verkligheten sedan paeolitikum d?r de ?ldsta k?nda exempeln ?r 300000 ?r gamla benbitar fr?n Bilzingsleben med regelbundna streck. Neandertalm?nniskorna har senare l?mnat efter sig enkla abstraktioner i r?dockra f?r 150 000 ?r sedan till 35 000 ?r sedan. Dessa markeringar uppfattas dock inte av alla arkeologer som medvetet gjorda markeringar. Konstens egentliga ursprung beror p? vad som betraktas som konstf?rem?l.

Olika forskare har gett olika funktioner f?r de tidigaste konstverken: 1) att dekorera, 2) att f?rklara och 3) att bem?stra eller besv?rja. M?rken i elfenbens?mnen och ristningar i bergh?llar hade ofta flera av dessa funktioner, och mycket likartade konstn?rliga uttryck f?rekommer hos kulturer i vitt skilda delar av v?rlden.

Omdiskuterade fynd i kulturlager fr?n tidig/mellanpaeolitikum av vissa forskare tolkats som avbildningar av m?nniskor medan andra betraktar dem som naturliga stenformationer, exempelvis Venus fr?n Tan-Tan i Marocko p? en 300 000 - 500 000 ?r gammal fyndplats, och Venus fr?n Berekhat Ram i Israel, som ?r 230 000 ?r gammal och om det ?r en artefakt har den tillverkats av Homo Erectus.

Fram till nyligen var tidig oomtvistad konst utf?rd av Homo Sapiens endast k?nd fr?n den europeiska kontinenten, d?r de ?ldsta statyetterna och fl?jterna har daterats till omkring 42 500 ?r. I spanska Castillogrottan finns enkla symboler som ?r omkring 41 000 ?r, och i Gorham's Cave p? Gibraltar finns h?llristning som bed?ms vara 39 000 ?r gammal. De mer avancerade m?lningarna i den franska Chauvetgrottan - d?r v?ggarna har fyllts med olika djur – ?r omkring 35 000 ?r gamla. Venusfiguriner har ?terfunnits p? en rad platser Europa och asiatiska delen av Ryssland, exempelvis fr?n Venus fr?n Hohle Fels i Tyskland som bed?ms vara mellan 35 000 och 30 000 ?r gammal.

Fynd p? andra kontinenter har emellertid inte utforskats lika noga, och nya unders?kningar och dateringsmetoder visar ?ldre konst utanf?r Europa. M?nniskan har tillverkat enklare typer av dekorationer i Blombos i Sydafrika f?r minst 70 000 ?r sedan, i form av ristade sicksackm?nster p? en sten. I Marocko och Israel har ?nnu ?ldre fynd gjorts av genomborrade p?rlor som tolkats som smycken. Avtryck av h?nder omg?rdade av r?d ockraf?rg finns i Australien och Indonesien, d?r de ?ldsta k?nda har ?terfunnits i Pettakeregrottan p? ?n Sulawesi och ?r omkring 40 000 ?r gamla, och d?r figurativa m?lningar av djurbilder ?r 35 000 ?r gamla. En forskningsdebatt f?rekommer om konsten har uppst?tt under sten?ldern separat p? olika kontinenter, eller om m?nniskan har haft med sig konsten sedan hon l?mnade Afrika och Mellan?stern.

Fler exempel p? sten?lderskonst:

• Lascaux, Altamira, 15000–10000 f.Kr.
• Induskulturen, Mesopotamien, f?rdynastisk egyptisk konst, 4000–3000 f.Kr.
• Amerika: f?rcolumbiansk konst

Antikens konst

Huvudartikel: Antikens konst

Mesopotamien

Huvudartikel: Mesopotamisk konst

Mesopotamien (i det som ?r dagens Irak) kallas ofta "civilisationens vagga". H?r utvecklade de allra ?ldsta civilisationerna jordbruk och skriftspr?k. Sumerer, hettiter, assyrier och perser l?mnade efter sig en mycket m?ngfacetterad konstskatt - fr?n de f?rsta sumeriska, stiliserade m?nniskoavbildningarna med sina stora ?gon till de h?gt realistiska akkadiska h?rskarportr?tten och de realistiska assyriska v?ggrelieferna. Det ?r under denna tid som arkitekturen utvecklas fr?n tempelbergen till pelarhallarna och litteraturhistoriens f?rsta f?rfattare tr?der fram.

Se vidare: Forntida Mesopotamien

Egypten

Huvudartikel: Egyptisk konst

Lite konst kan som den egyptiska konsten ge intrycket av att ha existerat sedan tidernas begynnelse. Den starkt centraliserade makten och landets isolerade l?ge ledde till en konst som helt stod i faraonernas och pr?sterskapets tj?nst. De ?terupph?ll en tradition som till stora delar f?rblev identisk under flera tusen ?r. Den egyptiska konsten var n?stan uteslutande av religi?s art, och konsten fr?n denna epok m?ste f?rst?s som en del av den r?dande d?dskulten som har lite att g?ra med den europeiska konstens kontrapost och sk?nhetsideal. Den anv?nder sig av rena ytor och enkla former f?r att uppn? en vanligen statisk och reliefartad verkan - d?r den grekiska konsten stod fritt i rummet var den egyptiska bunden till planet; den egeiska konstens ideal var den atletiska manskroppen, den egyptiska konstens var hieroglyfen och mumien.

Se vidare: Forntida Egypten

Grekland

Huvudartikel: Grekisk konst

Konsten under den grekiska antiken utvecklades fr?n cirka 800 f.Kr. och upptog influenser fr?n bland annat Egypten och Persien. J?mf?rt med mycket tidigare konst var den grekiska realistisk och naturtrogen. Grekerna l?t m?nniskans kropp och dess proportioner bli konstens centrala tema och, skulle m?nga s?ga, f?r f?rsta g?ngen kliver individer fram ur konsthistorien. Dock var de grekiska skulpturerna fortfarande idealiserade, det ?r ingen vardag som beskrivs.

Se vidare: Greklands historia

Etrurien

Huvudartikel: Etruskisk konst
Den kultur som etruskerna utvecklade ?r identifierbar b?rjar vid 800-talet f.Kr. Hur h?gt konsten redan tidigt stod i Etrurien, visas s?v?l av gravkamrarnas v?ggm?lningar, bland vilka flera ?r ett halvt ?rtusende ?ldre ?n m?lningarna i Pompeji, som av de i br?nd lera och brons utf?rda konstverken (p? sarkofagerna framst?llda bilder av de avlidna, statyer, statyetter, reliefer m.m.

Romerska riket

Huvudartikel: Romersk konst

I den tidiga romerska konsten var den etruskiska konstuppfattningen ett viktigt element. Den romerska konsten 100-talet f.Kr. och senare ?r ofta sv?r att skilja fr?n den grekiska. D?r Romarriket inf?rlivade Grekland i imperiet uppslukades den italiska halv?n av den grekiska kulturen. Konstn?rer vid den h?r tiden inspirerades ofta i mycket stor skala av grekiska f?reg?ngare. Romarnas portr?ttbyster ?r dock ett exempel p? en sj?lvst?ndig romersk konstart. Under senantiken kom den romerska konsten gradvis att fr?ng? de grekiska f?rebilderna och tog upp orientaliska influenser och b?rjade till?mpa bland annat v?rdeperspektiv.

I och med ren?ssansen ?r det snarare den romerska kulturskatten som ”?terupplivas” ?n den grekiska. ?nda fram till 1900-talet var det till Rom som konstn?rer for f?r att bilda sig.

Se vidare: Romerska riket

V?sterl?ndsk konsthistoria

Huvudartikel: V?sterl?ndsk konsthistoria

Medeltidens konst

Huvudartikel: Medeltidens konst

N?stan all konst som producerades under medeltiden best?lldes av kyrkan, den enda samh?llsinstitution som var tillr?ckligt rik f?r att kunna bekosta konst. Eftersom den mesta allmogen var analfabeter anv?ndes bildkonsten f?r att f?rmedla det kristna budskapet vid sidan om de kristna ceremonierna. Mycket av den konstn?rliga traditionen fr?n antiken hade g?tt f?rlorad, och den medeltida konstens gestalter ?r n?stan uteslutande tv?dimensionella. Eftersom konstn?rer saknade kunskap om perspektiv anv?ndes ett v?rdeperspektiv f?r att kommunicera med betraktarna. F?rutom m?leriet var gobel?nger en viktig konstform som anv?ndes i slotten f?r att bevara v?rmen under de kalla vintrarna. Konstn?rerna var under medeltiden anonyma.

Bysantinsk konst

Huvudartikel: Bysantinsk konst

Den bysantinska konsten var intimt f?rbunden med kulten kring kejsaren och kyrkan. Under sin tusen?riga historia genomgick den religi?sa konsten flera utvecklingsfaser: Den f?rsta konsten var starkt beroende av det romerska arvet och ett orientaliskt inflytande, men under Justinianus I utvecklades arkitektur och konst i en distinkt bysantinsk stil med mosaikerna och Hagia Sofia som de mest ber?mda bedrifterna. Den bysantinska konsten fick mycket stor betydelse f?r konsten i bl.a. Italien, Ryssland och Grekland.

Se vidare: Bysantinska riket

Gotikens konst

Huvudartikel: Gotiken

Gotikens alla k?nnetecken hade redan utvecklats p? olika h?ll i, i f?rsta hand, Frankrike n?r alla dessa erfarenheter av katedralbyggandet sammanst?lldes till en ny stil i klosterkyrkan Saint-Denis under Abbot Suger. Det blev inledningen p? den f?rsta genuint kristna byggnadstraditionen. Den klassiska arkitekturens statiska karakt?r och betoning av delarnas funktion fick ge vika f?r en organisk helhet d?r alla delar sammansm?lte till konstruktiv princip som var helt ny. Gotiken grundelement - Spetsb?gen, str?vpelaren och kryssribbvalvet - samverkade i katedralerna och m?jliggjorde enorma stenmonument vars skulpturala utsmyckning saknar motstycke i historien.

Se ?ven: Gotikens konst, Gotikens arkitektur

Ren?ssansen

Huvudartikel: Ren?ssansen

Under medeltiden var m?leriet och skulpturen av religi?s art. I.o.m. ren?ssansen ?terupplivades konstformerna fr?n antikens Grekland och Rom vilket ledde till m?nga f?r?ndringar s?v?l till formen som till inneh?llet. Till exempel blev konsten mer realistisk d? konstn?rerna b?rjade anv?nda perspektivet f?r att mer korrekt ?terge den tredimensionella verkligheten p? bildplanet, och konsten utvecklades ocks? rent tekniskt d? till exempel Tizian b?rjade anv?nda fina nyanseringar av ljuskontraster, Leonardo sin m?leriska sfumato och skulpt?rerna ?teruppt?ckte kontraposten. Som en f?ljd av tidens humanistiska anda blev konstens motiv ocks? mer sekulariserad: de kristna motiven fick dela plats med motiv ur de antikens mytologi.

Till ren?ssansens mest k?nda konstn?rer h?r Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael och Jan van Eyck.

Barock

Huvudartikel: Barock

Barocken ?r ben?mningen p? den epok eller stilriktning som fr?mst inom konsten (m?leri, skulptur, arkitektur, musik etc.) var dominerande i Europa fr?n slutet av 1500-talet och in p? 1700-talet. Stilen k?nnetecknas av en s?rpr?glad svulstighet och storvulenhet i formen n?r det g?ller bildkonst och arkitektur. Barocken delas vanligtvis in i ungbarock, h?gbarock och senbarock.

Rokoko

Huvudartikel: Rokoko

Rokoko (fr. rococo, efter rocaille, 'oregelbunden klippformation') ?r en stil inom konsten som hade sin glansperiod under f?rsta h?lften av 1700-talet. Denna epok skulle kunna k?nnetecknas av den "lekande m?nniskan", picknick ute i naturen, l?tthet etc. Under denna tid var detta en flykt fr?n de jobbiga f?rh?llanden som var d?, och det var i detta syfte konstn?rer m?lade dessa l?ttsamma och lekfulla motiv.

Upplysningstiden

• Nyantik
• Romantikens konst
• Nyklassicism

1800-talets konst

Se vidare: Romantiken, Realism, prerafaeliterna, Arts and Crafts, impressionism, postimpressionism, neoimpressionism, pointillism, symbolism, jugend

Modernism

Huvudartikel: Modernism

Modernismen ?r den dominerande str?mningen i konsten under st?rre delen av 1900-talet. Begreppet rymmer dock s? of?renliga ismer som ? ena sidan dadaismen och COBRA-gruppen och ? andra sidan konstruktivismen och funktionalismen.

F?re andra v?rldskriget

Se vidare: Fauvism, expressionism, kubism, futurism, dadaism, surrealism, suprematism, neoplasticism

Efter andra v?rldskriget

Se vidare: Informell konst, abstrakt expressionism, f?rgf?ltsm?leri, post-m?lerisk abstraktion, popkonst, opkonst, minimalism, jordkonst, performance, happenings, konkret konst, neoexpressionism

Samtida konst

Huvudartikel: Samtida konst

Med samtida konst menar m?nga fortfarande all konst efter andra v?rldskriget. Det ?r en disparat samling konst som innefattar slutet p? modernismen men ?ven den postmoderna konsten och konsten efter den. Det har sagts om den samtida konsten att den verkar b?de friare fr?n de inomdisciplin?ra kriterier som tidigare konst varit bunden till och den ?r mer beroende av konstens egna uttrycksmedel ?n den n?gonsin varit, detta trots att konstn?rerna har fler valm?jligheter ?n de n?gonsin haft. Ofta v?ljer konstn?rer idag helt egna referensramar och utg?r inte, som tidigare generationer konstn?rer, en del av en str?mning eller ism.

Se vidare: Postmodernism, Neogeo, Konceptkonst, Minimalism, Graffiti

Utomeuropeisk konst

I den mesta litteraturen om konstens historia brukar konstforskare g?ra en ?tskillnad mellan utomeuropeisk och primitiv konst. Med utomeuropeisk konst avses konsten i det s.k. h?gkulturerna och konsten utanf?r dessa brukar kallas primitiv konst. Denna uppdelning f?r med sig p?tagligt etnocentriska begr?nsningar. Dock tydligg?r uppdelningen att dess konsekvens ocks? ?r att det specifika hos de mest v?ldokumenterade kulturella omr?dena lyfts fram d?r ist?llet det universella betonas i de skriftl?sa och ofta knapph?ndigt dokumenterade kulturerna. N?r denna uppdelning anv?nds ?r det d?rf?r inte f?r att v?rdera det konstn?rliga uttrycket i konstf?rem?len i dessa kulturella omr?den, utan d?rf?r att uppdelningen st?r i korrelation till m?ngden material som finns tillg?ngligt och karakt?ren p? detta material.

Den utomeuropeiska konsten n?dde Europa f?rst som exklusiva lyxprodukter och i och med uppt?cktsresorna som exotiska artefakter som f?revisades p? museer. Utomeuropeisk konst har ofta tagits fasta p? dessa f?rem?l som just konst av antropologer och konstn?rer i v?st innan den behandlats inom till exempel konstvetenskapen. Ett v?lk?nt exempel ?r de afrikanska maskerna som uppm?rksammades som konstverk f?rst efter att till exempel Picasso och Man Ray inlemmat dem i sina konstverk.

Afrikansk konst

Ndop fr?n Kungariket Kuba

Konst fr?n V?stafrika och Centralafrika domineras av skulptur. Kult (religion)figurerna och maskerna spelar en central roll i de animistiska religionerna och ?r vanligen utf?rda i tr?. Den afrikanska konsten blev f?rst allm?nt k?nd i Europa i b?rjan av 1900-talet och blev d? en stor inspiration f?r modern v?sterl?ndsk konst, till exempel f?r Picasso.

Islamisk konst

Konsten i den muslimska v?rlden l?ter sig inte l?tt kategoriseras i konstarter, nationaliteter eller material. Ist?llet ?r det just ett gemensamt kulturellt arv f?rbundet av spr?k och religion och sociala faktorer som utm?rker denna konst. M?nster, ornamentik och kalligrafi ?r typiska element som utan besv?r vandrar mellan konstarter och l?nder.

Indisk konst

M?nniskan avbildades i den indiska konsten efter anatomiskt adekvata regler och med stor realism redan f?r mer ?n 3 000 ?r sedan. ?ven om till exempel hellenistisk och persisk p?verkan finns, har jainism, buddhism, shivaism och olika former av hinduism alla, var f?r sig och tillsammans, skapat en i f?rsta hand religi?s konsttradition som har gett avtryck ?ver hela Asien, i synnerhet i.o.m. buddhismens spridning norr ut. Skulptur, arkitektur och dans sammansm?lter i den indiska konsten till en ofta livfull och sensuell helhet d?r det ena inte kan existera utan det andra.

Kinesisk konst

I den kinesiska konsten har den kinesiska bildskriften haft en utomordentligt stor betydelse f?r kalligrafin och m?leriet som i sin tur har styrt utvecklingen inom s?v?l keramik, arkitektur som konsthantverk. Den konstn?rliga uttryckskraften som de kinesiska konstn?rerna hittat i linjen har i landskapsm?leriet kombinerats med luftperspektiv; endast i den buddhistiska konsten har m?nniskokroppen haft en framtr?dande roll.

Japansk konst

Den japanska konsten har alltid varit starkt p?verkad av den kinesiska, men m?nniskoskildringarna har haft en mer framtr?dande plats i den japanska bildtraditionen. En f?rsmak f?r rent dekorativa detaljer och f?rg?ngliga material som tr? och papper i arkitekturen ?r andra japanska s?rdrag.

Inuitisk konst

Den inuitiska konsten emigrerade fr?n Asien till Amerika omkring 2000 f.Kr. och har under tiden fram till den europeiska kolonisationen av Amerika och det norra polaromr?dets utforskning fungerat som en brukskonst med omv?xlande vardagliga uppgifter och magiska funktioner. Masker och harpuner har dekorerats med vackra m?nster utg?r idag en egen stil p? den globala konstmarknaden. Samtidigt som den inuitiska konsten har en ursprunglig och enkel pr?gel finns det i till exempel inuiternas kajaker och byggnader en funktionalitet som inte ?vertr?ffas av mycket annan konst.

Rysk konst

Den ryska konsten stod l?nge den bysantinska mycket n?ra och f?rblev sina doktriner trogen in i modern tid. Ikonm?leriet f?r?ndrades mycket lite under en period p? 1000 ?r. Kyrkoarkitekturen mottog visserligen impulser fr?n den italienska ren?ssansen, men beh?ll sin str?nga ryska pr?gel. Under Peter den store blev barocken den officiellt sanktionerade arkitekturen fram till revolutionen. Den modernistiska konsten f?re och efter revolutionen brukar fortfarande betraktas som mycket viktig f?r den moderna konsten.

Se ?ven

• Konsthistoria
• Konstvetenskap
• Svensk konst

Externa l?nkar

• Art History Resources on the web
• Ars Summum Project